Jag har hypotyreos... Har jag kommit fram till efter lite research. Mina läkare konstaterade detta när jag var 12 och vägde 85 kilo på 140 cm lång tös. De sa INTE vad sjukdommen hette eller så utan sa ungefär: Ta den här medicinen. Alltså Levaxin. Så blir det nog bra.
Ligger på 100 microgram levaxin per dag och har alltså gjort det de senaste 5 åren. Härromdagen fick jag ett ryck och började läsa om detta tillståndet, och när jag läste så brast det för mig ordentligt.
Allt som jag har haft problem med genom åren stämde in. Viktuppgång trots bra mat. Utebliven viktnedgång trots att jag kämpat som ett as. Ovanlig trötthet. Sömnsvårigheter. Känslig för värme och kyla. Ovanlig hunger, som inte går över trots ofantliga mängder mat. OSV!
Jag har värme och köldallergi, och när jag fick detta dokumenterat så sa läkaren att det inte hade med levaxinbristen (som de kallade det) att göra. Utan det är sånt "som bara händer".
Flera andra symptom har jag haft supersvårt med under mitt liv, och jag blev så j**la arg. Mina läkare har inte sagt något om det här alls. Alla symptom jag haft så säger de: ja det är för att du är tjock... PÅ ALLT! Jag blir så frustrerad verkligen. Det hade ju liksom kunnat förhindra MASSOR med övervikt om de berättat något från början.
Jag upptäckte för ett år sen när min mage la av att om jag slutar att äta KH så blir jag mycket bättre. När jag var hos läkaren med alla kramper och så i magen så skyllde de bara på att jag var överviktig, och så sa de att om du inte går ner 20 kilo på ett år så skickar vi dig på Gastric Bypass.
Jag har haft det här sen jag var barn, förmodligen medfött då jag haft tidiga symptom, men ingen engagerar sig liksom.
Jag har fått reda på att folk med hypotyreos tydligen måste hålla sig borta från kolhydrater, då endast en LITEN mängd får dem att gå upp MYCKET i vikt. Och det kunde ingen informerat mig och mina föräldrar när jag var tolv? Nej...
Nu är jag vuxen. Jag vill ta tag i det här nu och få den absolut mesta hjälp jag kan få.
I ett år åt jag låg kolhydratskost, men la inte till mer fett. och så tränade jag 4-5 ggr i veckan. Under året som gått har jag gått ner 20 cm runt magen och mår så otroligt mycket bättre. Men nu med LCHF hoppas jag på ännu mer nästkommande år!
Jag vill ta kontakt med läkarna igen, men jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag har förstått att en del med hypotyreos får flera hormontabletter.. Och att en del förväntas gå ner i vikt med levaxin men jag är inte en av dem. Läkarna är tyudligen jävligt ovetande om sånt här. Och ja, det känns ju lovande.
Jag menar, jag har kämpat i stort sett hela mitt liv med övervikt. Jag har ALDRIG varit normalstor. Jag är såååå trött på det nu. Det är nästan hopplöst att gå ner i vikt för mig. LCHF eller lågkh är det enda som funkar på mig.
Blir man arg eller?
Hej gillian.
SvaraRaderahalkade in pà din blogg av en slump men känner igen mig direkt i ditt problem. Jag fick min diagnos när jag var 19 och har gàtt pà levaxin i 14 àr nu. Blev aldrig den samme som innan jag fick hypoterios utan är alltid trött och hungrig och trögtänkt och lider jätte mycket av värme och kyla.
Jag har kommit fram till att det màste vara cirkulationen pà oss som inte fungerar för jag blir kall om jag sitter still och jätte svettig om jag rör mig.
Jag har testat de flesta dieter och de fungerar dàligt eller inte alls pà mig.
Jag tycker om träning men blir mycket trött och màste ibland gà och lägga mig och sova efter träning.
Läkare ger tyvärr ingen hjälp och jag har slutat be om den. de kan ingentig om sjukdomen och bryr sig heller inte. Jag tror tyvärr att det heller inte finns sà mycket att göra.
Jag har accepterat att jag alltid kommer vara lite knubbigare än de flesta för jag orkar inte svälta mig längre.
Har kommit fram till att den bästa motionsformen för mig är power-walking. det bränner mycket fett men tar inte lika mycket energi som att jogga till exempel.
Under sommaren màste jag gà tidigt pà morgonen eller sent pà kvällen för jag klarar inte av värmen.
Försöker äta nyttigt men man màste leva ocksà. njuta av livet sà gàtt det gàr.
làg kalori diet gàr inte sà bra för mig dà fàr jag förstoppning. ännu ett trevlig problem för oss som har hypotyreos. allt gàr làngsamt i oss.
Hoppas du hittar en metod som gàr bra för dig men du màste ha tàlamod. läkarna är báde dàliga och ovilliga att förklara vad sjukdomen egentligen innebär och det är jättesorgligt att de inte förklarade för dina föräldrar för dà kanske du kunnat undvika att gà upp sà mycket.
testa low impact motion för det tröttar inte ut lika mycket och vet att vi är mànga som màr precis som du.
försök hitta ett arbete där du kan sitta sà blir du inte lika trött. samtidigt máste man tänka pà att motionera mer dà eftersom man inte bränner nàgra kalorier knappt pà jobbet.
Herregud! Sandra gör ju ALLT fel! Kör strikt LCHF och sitt inte så mycket utan träna!! Inte konstigt alltså att du aldrig går ner i vikt med din inställning. "Måste unna sig att äta gott". hm....
SvaraRaderaHejsan anonym. Jag uppskattar faktiskt inte ditt inlägg. För min del så har min hypo faktiskt blivit helt okej. Jag mår bra, kan röra på mig mycket, vilket jag också gör, och jag är relativt pigg. Ska egentligen gå på LCHF men halkat från banan nu under sommaren, men hittar sakta men säkert tillbaka till den underbara kosten. Men i Sandras fall, så vet du inte hur hon mår. Mår hon många gånger sämre än mig kanske hon inte kan anstränga sig fullt ut. Kanske inte orkar. Många kan inte gå ner i vikt heller med hypo, och detta är inte heller den prioriterade delen, att gå ner i vikt är inte lika viktigt som att må bra. Detta är ingen träningsblogg heller, jag menar, det är ju en tjockis som håller i den. ;) men jag skriver om träning ibland med. hmmm
SvaraRaderaJo men alltså Gillian...du har ju till skillnad från Sandra verkligen tagit tag i ditt problem, att ha gått ner 20 cm runt magen är grymt bra! Förstår att Sandra mår dåligt men det har ju du också gjort eller hur? Det är bara såå trist att läsa nåt så uppgivet som Sandras inlägg och speciellt efter ditt peppande inlägg. Tror ändå att hon gör det mesta fel när hon försöker gå ner i vikt. De ALLRA flesta kan faktiskt gå ner i vikt trots hypotyreos, LCHF (strikt). Hon borde även kolla detta Eva Renners kost m.m. Vill inte vara elak på nåt sätt, men jag fattar bara inte hur man kan ge upp på det sättet som Sandra verkar ha gjort. Det finns kvinnor på över 60! som lyckats gå ner 25 kg!! Hoppas hon tar tag i detta och lycka till du med! Visst är vikten inte allt, men det är ändå mycket eftersom det hindrar en så mycket i sin vardag. Man kan få fysiska besvär, ryggbesvär, diabetes 2 m.m. Tror ändå att det är jätteviktigt att få bukt med stor övervikt. Kram! (ville bara väl med min kommentar så ta inte illa upp) <3
SvaraRaderaJo där kan jag å andra sidan hålla med dig. Du fick mycket bättre fram vad du menade i ditt andra inlägg! :)
RaderaHär kämpar vi på, att dela ut reklam varje helg med cykel gör under för kondisen, det kan jag lova! Bara som lite uppdate! ;) Och tack för din andra kommentar, den tyckte jag var fin! <3
Slank in på denna tråd när jag googlade hypotyreos och träning och vill slänga in en kommentar även fast detta diskuterades för ett tag sen.
SvaraRaderaJag kan säga att jag höll med Sandra till hundra procent när jag läste hennes kommentar! Jag fick diagnosen hypotyreos för lite mer än två år sedan, men har troligen haft en släng av det under större delen av livet då jag alltid har kämpat med besvär som förstoppning, trötthet och lätt övervikt.
Anledningen till varför jag bara har varit lätt överviktig är för att jag har kämpat hårt i flera år med kosthållning och träning. - Vissa sätt bättre än andra - Men jag har alltid haft komplex för min kropp då den aldrig tycks bli eller hålla sig i den form jag så hårt har kämpat för. Innan jag visste vad orsaken va, var det väldigt frustrerande men jag gav inte upp då jag förutsatte att det var lika mycket jobb för alla andra och klarade de av det - då skulle minsann jag med göra det!
När jag fick veta att jag hade hypotyreos (efter att i princip tömt mig helt på energi och kraft) blev jag så klart väldig bitter då jag insåg att jag förmodligen kommer ha det väldigt svårt att gå ner i vikt, jag kände just då att livet var ett skämt, men jag var även lite lättad. Jag hade nu en förklaring till varför jag såg ut som jag gjorde och istället för att jag gick med skuldkänslor av att jag åt för onyttigt eller inte tränade tillräckligt kunde jag börja acceptera min situation.
En stor vision/dröm är fortfarande att nå normalvikt och bli ett med min kropp men som Sandra sa så måste man också leva. Jag vill kunna uppleva allt och leva som en normal människa! och man måste lyssna till det som gör en lycklig och finna en balans. Jag skulle väldigt gärna förlora de där extra kilona hypotyreosen har medfört men jag är inte villig att prägla mitt liv efter LCHF och gymmet, då om något skulle jag tycka att livet var ett skämt!
Detta är mina åsikter och mina visioner! Man måste ha mål och drömmar för det är dem som får en att kämpa! Man kommer nog också upptäcka att ens mål och prioriteringarna skiftar för olika stader här i livet! Bara man ser till att göra det som känns hållbart för en själv och framförallt gör en lycklig! :)
Ha det gött och kämpa på! (Y)
Fint Inlägg! Jag förstår din tankegång.... Nu.. Men hade jag läst det när jag skrev detta inlägget då hade jag nog inte varit lika hoppfull. Här är jag lika rund som alltid, men med skillnaden att jag mår bra och är glad! Det är lugnt liksom. Jag har mina träningsperioder, och mina downs. Men det är så livet är. Men jag är i allafall sjukt glad att det inte är värre, för guuuud vad mycket värre det kunde vara!
Radera